Minnen som blommar upp

Shit, jag grinade till Greys igår. Fan va jag grät. Hulkade som en dåre. Izzie har cancer och jag önskar så att jag kunde hjälpa henne. Men det är en serie, eller en livsstil skulle jag vilja säga men mest av allt dyker massa minnen upp i huvudet från egna cancer erfarenheter från mormor och mamma. Min poäng med det hela är att jag önskar så jag slipper gå igenom det. För så som jag själv sett mina nära lida å kämpa....å ångesten som lös i deras ögon. Jag var mormors hemhjälp mycket när jag gick gymnasiet. Pendlade mellan Södertälje och upp till Stockholm, sov över hos mormor, satte klockan på tidig ringning, såg till att mormor klarade sig till eftermiddagen och åkte till plugget i Södertälje. Gud vad jag älskade den kvinnan! Men visade jag det tillräckligt? Kunde jag gjort mer för henne? Hälsat på oftare på slutet med nyfödda Norah? Frågorna snurrar likt pollenfluffar i sommarkvällen. Och mamma. Nej, det får bli punkt om detta samtalsämne. Vad jag lämnar ut mig! Skönt på något sätt. Att skriva av sig. Rensa tankarna. På nätet. Ha! För lustigt. Jag saknar dom iallafall, och igår ägnade jag dom alla tankar. För ibland snurrar livet på, det är ju så. Man glömmer, eller minnerna bleknar. Nu ska jag sova. Här Emma, är en bild på dina blommor som är på permis på Kjulsta, vad gillar du hänget?



Bjuder på två bilder av favoriterna oxå, som vanligt =)
  

Kommentarer
Postat av: lavlilohne

ååå erika, det är så sjukt jobbigt när dom man älskar mest lider och när man vet vart utgången är, när man vet hur det kommer att gå. svårt att hålla hoppet ändå tills slutet men på något konstigt sätt så gör man det... man blir så stark och den personen som ska vara den som tar hand om en blir plötsligt den man själv tar hand om, alldeles för tidigt... piss

2009-05-29 @ 09:01:21
URL: http://lavlilohne@blogspot.com
Postat av: ägarinnan av blommorna

..joråsåatte, låter attans tufft, hemskt, trist. tragiskt, jobbit å pissigt. fy faan för att lida å se en annan känna samma sak. saknad å önskan å saknad å nedstämnhet.

krokiga banor å suddiga mål.

men ljuset kommer

å vinden vänder

å det går nya tåg


men minnena består.



ALL KÄRLEK till ikan, stövelsyster.

genom vått å torrt, tills döden skiljer oss åt.

du är stark å motgångar gör oss starkare. gropar i livet gör oss modigare, berg av oro gör oss senare klokare.

du ÄR allt, en modig tjej som vågar sin grej.

stå upp för dina känslor! Go For It.

All credit for you, visa dina innersta tankar. STARKT gjort ikan.

TACK för allt sällskap på sistånne.

DU ger mej värme å omtanke när jag behöver det som mest. du finns där å värmer mej trots att du själv fryser. du bryr dej trots att du själv blir uppäten av jobbiga grejjer, uppäten innifrån å ut. e jag snurrig, svår att förstå? ..menar, för håller man inne på saker som tär, äter det upp en innifrån. så menar jag. därav viktigt att lätta på trycket. våga öppna upp. våga berätta.

ÄLSKAR dej, uppskattar dej å hejjar på dej!

Klart som Korvspad i mitten av maj



blommorna, jag hade nog ställt krukorna mer nära varann. Men kör du ditt race, det kan aldrig gå fel. Jag TROR på DEJ. punkt. slut.



/systern på norrtunabacken

2009-05-29 @ 14:54:44
URL: http://bloggbruttan.blogspot.com
Postat av: Charlotte

Ja, usch för att se dem man älskar och tycker om så hårt och mycket lida. Det är fruktansvärt. Självklart gjorde du allt du kunde för mormor o mamma. Du är en underbar dotter och dotterdotter. Jag är säker på att dem sitter i himlen och vakar över er familj och ser på dig vilken stark och underbar människa och mamma du är Erika, för det är du verkligen. JAG ÄLSKAR DIG!!!!!



Tack för ikväll. PUSS och KRAM

2009-05-29 @ 22:47:06
URL: http://immasofia.blogspot.com

Skriv din kommentar här:

Ditt namn:
Minns mig?

Din mailadress: (publiceras ej)

Här hittar jag dig:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0