Oliver och hans mamma försöker sig på...

...Jag vet att vi inte kanske har lyckats med världens värsta men det blir ett inlägg om dagen ändå! Först ut var ju som vanligt, att köra storasyster till dagis. Och sen är det som så, att en dag i veckan går vi på en mammagrupp och träffar lite mamas och lite småttisar i Olivers ålder vilket vi gjorde idag! Men det var lite träligt, för 3 av 4 hjul på vagnen är ur funktion (dvs ingen luft) så från den berömde Ica parkeringen bar jag på Oliver till Pressbyrån, där jag köpte min frukost, och därifrån (kaffet i ena handen å Oliver som väger närmare 12 kg i andra plus en skötväska över axeln) mot slutmålet, Bvc! Så efter mammaträffen bestämde jag mig för att ta tag i situationen och åkte till en cykelaffär i Södertälje och lämnade in vagnen. Medans hjulen återställdes åkte jag och Oliver på våran första, hör och häpna, FÖRSTA  lunchdate! Så jvla rätt! Detta vill jag göra om varje dag men jag vet inte vad den övriga familjen säger ang. att matpengarna flyger å far all världens kos!?! Vete tusan vad stället heter, men det är det där cafet nere vid Svanströms, vid Maren. Billigt att parka där by the way, tja...bara 10 kr för 30 minuter!? La i en tio och trodde jag skulle få stå nån timma iallafall men nej. Så när maten var beställd fick jag be ägaren vara barnvakt medans jag sprang ut för att lägga i ännu en guldpeng (hade två i fickan, vilken tur!) Kom tillbaka till en väldigt förnöjd son som hade lyckats charma hela cafeet och satt med en polishellikopter i högsta hugg (?)... Vet inte från vem den kom, men nu var den i hans mun och det var bara att gilla läget! Hur som helst, efter maten (vi delade på en pastasallad) begav vi oss för att hämta upp vagnen och sen var tiden ute, raka spåret till dagis för att hämta upp Norisen! En liten promenad med vagnen samt mellis i bästa Järnaparken och sen hem ljuva hem!

  

Mina pojkar



Tanken var ju att fotografera min son men nu kunde inte Vejde hålla sig undan så....

Till Håkisen

Minnen med dig far omkring i ett endaste virrvarr. Alla är dom ljusa, glada, fyllda av ditt skratt. Ett skratt man inte glömmer. Du. Fylld av spex och tokigheter. Du, fylld av allvar och innerlighet.  Din brummande stämma som ofta fanns där när jag dansade omkring på scenen, staplade fram på styltor, Såg på Dig, stod brevid dig, lyssnade och tog in.....
Din röda kalufs, ditt stora skägg, din rakade hjässa. Dina pillemariska små ögon, fyllda med bus och jävulskap, dina snälla ögon fyllda med ömhet och tro. Håkan. I mig kommer du bo. Jag minns den allra första gången jag såg dig, i skolan..Jag minns den gången. Din utstrålning. jag blev alldeles lugn. Du har berört många Håkan, inte minst min vän, din Hanna.




Du har inspirerat mig och det känns tomt nu, Håkan. jag bär dig med mig, jag bär dig i mitt hjärta

08 01 23/ 08 01 25, två datum att minnas

I fredags fyllde  allas våran supermormor Siv 70 år! En dag att fira! Hon är fantastisk och hur go som helst, jag hoppas vi har många härliga år tillsammans framför oss! Vi ska bjuda henne (jag, Vejde, Carina, Max, Ebba) på Täljerevyn och Kinaresturang samt en tripp norrut i sommar (förhoppningsvis kan vi slå följe iallafall).

     


Idag, söndag, hade vi namngivning för Norah och Oliver! Tanken var att Norah skulle fått sin egen som liten men livet snurrar på, det blev inte så! Därav denna sammanslagning! Tack alla för en fin dag att minnas! Tack för alla fina presenter! Norah älskar sitt guldhjärta som hon fick av Linda och Charlotte och vill ha det när hon sover! Tack för skönsången av Charlotte och gitarrspel av Finaste farfar Ulf! Tack Ulf och Helena för eran sång! Tack farmor, Max och Ebba för de fina Bonsai växterna, vi ska vårda dom ömt! Tack Petra för Fint armband, fotoram och tandasken! Tack Charlotte och Linda för boken och Cd:n till Oliver! Tack söta gudmor Sara och gudmormor Katharina för underbara tårtan och dressingen! Tack Sara och Amanda för verktygslådan, ljusen och pippbadtrosorna! TACK ALLA för att ni ville dela denna dag med oss!

                    

Detta liv

Ett ljus står tänt. Det lyser för dig. Omskakande. Detta liv. Från den ena dagen till den andra så är allting förändrat och annorlunda. För alltid. Jag känner mig liten, kall och så fruktansvärt osäker. På detta liv. Men jag tror ändå, efter att vi sågs att du har det bra nu. Vart du nu än är. Men hur vet jag säkert? Jag får helt enkelt förlita mig på min egen instinkt och tro. Jag tänker på dig. Och jag minns. Jag minns. Så många fina bilder och känslor och samtal och skratt med dig. Du goda människa. Och jag vill finnas där och lyssna och trösta och hålla om din fina. Det vill jag så innerligt gärna. Ett ljus står tänt, det brinner för dig. Jag tänker på dig och önskar och hoppas.


It's all about Ben

        

Det fanns verkligen inte någon tanke bakom att ta bilder på just Ben i måndags när jag besökte min hjärtevän Emmut, det blev bara så. Milton var väl på äventyr i hallen eller någe annat latjo! Han är alltid så full av energi! Ben däremot är lite mer lugn och återhållsam och visst är han väl bara för fin! Vilken liten guldklimp! Dessutom har han inget emot att bli fotograferad en liten stund vilken glädjer mig mycket! Gullunge!
Snart står han själv också, som ni själva kan skåda! Spännande!


Tack och pirr!



Jag har blivit tilldelad denna av Petra, tack så mycket vad glad jag blir!!!!!! Ska även passa på att lite hemlighetsfullt meddela att det är pirr på g och förhoppningsvis får jag tag på ett jobb som jag verkligen vill ha! Fortsättning följer (nästa gång  lite mer detaljerad hoppas jag om allt går som det ska)!
Godnatt å kram!

En tjejkväll med dom bästaste!

Tack underbara Charlotte och Emma som fixade en riktigt helkul partykväll, det var lyckat och något jag sett fram emot länge! Vi träffades hemma hos Charlotte för massa gott tilltugg, vin och drink och sedan begav vi oss lite lätt fnittrandes ner mot stan och ut på krogen! Tack flickor, ni e underbara!

       
 
  
  

Jag tänkte på...

Ännu ett inlägg då Erika lägger upp nyaste bilderna på barnen och skriver lite om dagen? Nix! För dagen har verkligen inte varit något att skriva om och dessutom måste man ju gå ifrån sina "vanor" ibland. Men jag vill ändå passa på att understryka att det finns en speciell tanke bakom mitt bloggande och det är att mina barn, när dom blir äldre, ska kunna gå in och läsa lite och se bilderna! Istället för att skriva dagbok om mig och barnen så får detta bli forumet! Sen är det ju självklart ett skönt sätt för mig att få ur mig saker o ting på!
Iallafall, min lilla tanke för dagen: Satt vid köksbordet tidigare idag och tänkte på hur fint det är att alla får varsitt liv. Men alla får inte samma förutsättningar, man lever inte lika länge p.ga sjukdommar, olyckor, u- länder kontra i l-änder ect ect, listan på varför det ser olika ut kan göras lång- Och den kanske man ska gå igenom lite då och då bara för att se hur fantastiskt jvla bra man har det som exempelvis bor i Sverige! Bara det! Hur bra förutsättningar  har vi inte för att vara föräldrarlediga! Om man jämför med andra länder! Vi har det så bra, vilka möjligheter... Hur ofta tänker vi på det? Om jag frågar mig själv: Inte ofta! Vi har altså fått detta liv, ett helt liv att leva. Massor med möjligheter. Tänk på barnen i Afrika, seriöst, hur många har chansen att göra vad dom vill? Hur många ungdomar sitter på krogen med senaste modet på sig och disskuterar, väljer och vrakar bland utbildningar? Många av dom blir aldrig ungdomar! Vi här i Sverige har det bra, det tänkte jag på idag!



En riktig lördag med massor av sting och extra de lux!!

Igår, lördag, var jag och barnen först hemma hos gammelmormor, vilket var jättekul både för dom och för mig! Hon e underbar! Både mot baren och mig! Senare kom Sara och hämtade upp mig och så bar det i väg mot Stockholm! Först åt vi varsin Natcho de lux grande på Taco Bar i Kungshallen (Sara bjöd) och sedan promenarde vi bort mot Stadsteatern där vi såg "Vem är rädd för Virgina Wolf". i Rollerna Dan Ekborg och Pia Johansson!( Sara bjöd)!  Den var fantastisk, förutom att varken jag eller Sara hade någon info på storyn sen tidigare, så det var inte förrens vi kom hem och googlade den som pusselbitarna hamnade på plats! Mer teater!!!!  Det e livet! Jag blir så hel! Vi avslutade kvällen på Flamingo Bar i Södertälje, Sara bjöd mig på ett glas rött! Sara bjöd på allt och ingen är gladare än jag!


En härlig dag med familjen eller med "oss" som Norah säger

Vejde var hemma idag från jobbet p.ga att han fortfarnade smittar (vi har alla legat i vinterkräksjukan) och dagen började riktigt segt, att försöka få i sig mat efter inte ens ha kunnat tänka på mat tar sin tid.....Vi var lite sega första halvan av dagen men nu känner vi oss laddade att anta fredagen som helt friska!Och tack vare det, att vi alla var hemma, glada över att toalettbesöken var slut, fick vi en fin dag ihop! Väldigt fin faktiskt! Norah åkte skidor för första gången!


En av fem möjliga getingar- Gör ett ryck på hamnlivset, innan jag gör det!

Igår satt jag och min syster i Södertälje hamn och väntade på Vejde och Norah ganska länge och under tiden tog vi oss en närmare titt på den lilla affären/livset som finns där!



De två första bilderna är tagna på utsidan av livset, på glasdörrar som är täckta av de senaste tidningarna som finns att köpa. -Ps! Är du EN kontrollfreak? För det första så tycker jag att Ps! är ett...verkligen jättetrist namn på en tidning och sedan undrar jag vidare om det verkligen, på ren svenska heter EN kotrollfreak? Inte ETT kotrollfreak då? (helt å hållet livsets fel)... Sen kan man ju undra hur många kunder som dagligen vill passa på att avnjuta en billig fika? 5 kr, billigt, men det kan inte vara så att det döljer sig en etta framför? Det kan man klura lite på! Eller, ta en titt vetja! Och sist ut, så frågade vi efter priset på en pucko och då fick vi veta priset på en stor pucko, men inte på en liten....Pucko! Hade vi velat ha en stor hade vi väl frågat efter det...Helt puckat ;-)

Min syster är här! Älskade du!

Vi har ätit god mat, gått en härlig men kall promenad, ätit ännu mera mat, eldat lite, kört lite gymnastik (Petra och Norah) på vardagsrumsmattan =)
Vi har umgåtts helt enkelt och nu när jag skriver här så är klockan 22:10 och barnen är vakna (ligger i sina sängar)....Oliver gråter förmodligen p.ga någon tand till som e påväg...(första har kommit) och Norah gråter för hon vill sova inne hos oss....
Hkrm. Jora....så...att. Imorgon blir en härlig dag med resa till Stockholm! Petra och jag ska möta upp min kära gamle vän Lena och pojkvän där! Fika lite....Hänga lite! Sweet! Och på kvällen.....Hur blir det Lohne? En evenuell fika, vi måste ju fråga vårt crew i god tid då tänker jag! Kommer du loss Lohne? Eller blir det i veckan istället? Här kommer lite bilder från ett bad och en promenad från dagen! Trevlig fredagskväll!


Vill slår ett slag för det nya året!

Det som passerat också, naturligtvis, det har hänt saker 2008 som jag aldrig kommer glömma. Det mest centrala är Olivers födelse och våran flytt ut på landet! Även Emmas pojkars födelse är en stor viktig händelse, min fina underbara nära vän Emma, önskar livet blir lite mindre flipprigt detta år! Lite mer balanserat helt enkelt! Jag har även fått en ny vän, Anna! Linda har fått + på stickan, och under sista delen av 2008 har lillprinsen tagit plats i hennes mage! Men 2008 har inte bara varit fyllt av underbara känslor, mamma lämnade mig slutet av 2007, så detta året som nu passerat har varit fyllt av tårar, saknad, ett stort svart hål, om jag ska vara riktigt ärlig. Och det ska man ju, har jag fått lära mig. Det är en sak som jag verkligen fått många tankeställare kring under 2008, att vara ärlig. I lagom mängd naturligtvis, men att säga som det är. Som man känner. Som JAG känner. Det har aldrig varit min starka sida, jag har fått anpassa mig, har gjort genom alla år, p.ga att så har livet sett ut för mig. I alla år. Men 2008, som tvåbarnsmamma, som 24 årig kvinna, som sambo, som vän, för Erika, så har jag i vissa situationer kunnat säga ifrån. I vissa inte kunnat det och därigenom mått fruktansvärt dåligt. Så en stolpe för 2009 är att fortsätta jobba på detta, att inte anpassa mig, en annan milstolpe är att sätta igång med teatern på nått sätt. För i år ska jag söka scenskolan igen! Hoppas detta år för med sig......det jag vill att det ska!!!! Här kommer bilder  från ikväll!




På vägen hem från underbara mormor Siv så slocknade våra barn, vi bar upp dom till resp. sängar (som vi ofta gör)


RSS 2.0